Helgen är över..

Ja då har man jobbat hela helgen då!
Gick bra..
Kan ju jobbet i sej. Hade ju kommit några nya vårdtagare, några av de gamla hade fått förändrat vårdbehov och så vidare. Men det var ju inga större problem i sej.
Värre var det när jag gjort färdigt det jag skulle göra. När alla gamlingar fått sin hjälp. Då kände jag mej heelt bortkommen!
Förut fanns det ju alltid något jag kunde plocka med, men nu visste jag inte riktigt vad jag skulle göra.. Kände mej som.. ja som en elev eller nåt!
Men jag kommer väl in i de gamla rutinerna snart igen.

En del av de gamla kände igen mej, en del gjorde det inte.
En som inte gjorde det var jag hos igår morse.
Han undrade vem jag var och jag förklarade det för honom.
- Hur kan dom skicka en helt ny till mej? Jag som behöver så mycket hjälp! De skulle ha skickat en av de vanliga istället!
- Ja men, du har ju bara hjälp med att ta på dej stödstrumporna och bädda sängen! Det klarar jag precis lika bra som de andra!
- Nä du, jag har allt mer hjälp.. Jag ska ju ha mat och så...

Förklarade för honom att ha allt kunde fixa det själv.
Hjälpte honom på med stödstrumporna.
Han klädde på sej. Själv.
Gick ut i köket. Själv.
Började med frukosten. Själv.

Jag bäddade hans säng.
Sa till honom att jag var färdig.
Han svarade inte.
-Ja då går jag nu då! Hej då!
Fortfarande inget svar.

Misstänker att han var lite sur.. :-)